Modellering av miljözoners inverkan på trafik och utsläpp i Uppsala
Information
Författare: Niklas PedersenBeräknat färdigt: 2019-10
Handledare: Emma Nolinder
Handledares företag/institution: WSP
Ämnesgranskare: David Lingfors
Övrigt: -
Presentation
Presentatör: Niklas PedersenPresentationstid: 2019-11-22 16:15
Opponent: Oskar Lindberg
Abstract
Ett stort hälsoproblem i svenska städer idag är luftkvaliteten. Detta beror till stor del på inrikes transporter och deras utsläpp av kväveoxider och partiklar. Dessa uppkommer vid förbränning av fossila bränslen och på grund av däck-, broms- och vägslitage.
För att få bukt med detta finns det från och med 2020 möjlighet för kommuner att införa två nya klasser av miljözoner för personbilar. I dessa tillåts endast bilar som klarar kraven för respektive miljözonsklass. I det som kallas Miljözon Klass 2 (MK2) får bilar som uppfyller utsläppsklass Euro 5 eller Euro 6 köra och i Miljözon klass 3 (MK3) får endast el, bränslecells och gasfordon köra.
Denna studie undersöker hur luftkvaliteten skulle påverkas om en MK2 eller MK3 implementerades i centrala Uppsala. Detta görs genom fyra scenarier, två som representerar nuläget och två som undersöker läget 2030. Den första nulägesmodellen undersöker en utökning av dagens miljözon, som gäller tunga lastbilar, till en MK2 och den andra undersöker en MK2 på enbart Kungsgatan i centrala Uppsala. De två framtidsscenarierna undersöker dels en utökning av dagens miljözon till en MK2 år 2030 och dels en utökning till en MK3 år 2030. En representativ modell över dagens trafiksituation under rusningstid har modellerats i trafiksimuleringsprogrammet PTV Vissim. Kördatan har sedan exporterats och använts som grund för utsläppsberäkningar i EnViver.
Resultatet visar att alla förslag utom en miljözon på Kungsgatan leder till att utsläppen av kväveoxider och partiklar minskar. För en MK2 i Uppsalas innerstad idag skulle utsläppen minska med 51 för partiklar. För en MK2 i Uppsalas innerstad år 2030 skulle utsläppen minska med 17 för partiklar. För en MK3 i Uppsalas innerstad år 2030 skulle utsläppen minska med 66 för partiklarna. När det gäller en MK2 på Kungsgatan ökade utsläppen av kväveoxider med 10 .
Slutsatsen är att luftkvaliteten skulle förbättras och gränsvärdena för miljökvalitetsnormen gällande partiklar och kväveoxider skulle uppfyllas om en MK2 eller MK3 implementerades i Uppsalas innerstad. För en MK2 på Kungsgatan skulle trafiken förflyttas till större gator i ytterkant av innerstaden, något som gör att den totala mängden föroreningar ökar något. Det alternativ som minskar utsläppen mest till 2030 är en MK3 och om målet är att förbättra luftkvaliteten så mycket som möjligt är detta det bästa förslaget.