C-uppsatser
Samtliga studenter på STS-programmet skriver en C-uppsats i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne under höstterminen i årskurs 4. Under vilken institution man väljer att skriva C-uppsatsen är upp till studenten, vilket leder till breda valmöjligheter. Nedan kan ni hitta beskrivningar av respektive ämne samt exempeluppsatser.
Ekonomisk historia
I olika tider har den tekniska och teknologiska utvecklingen haft stor betydelse för organisering av samhällets produktion och konsumtion. Det innebär att en STS-ansats passar utmärkt för att skriva en uppsats i ekonomisk historia.
Ekonomisk historia är ett empiriskt och historiskt ämne. Det innebär att vi använder källmaterial som oftast finns på ett arkiv.
I uppsatserna finns det alltid ett tydligt historiskt perspektiv antingen som en studie över längre tid eller en jämförels emellan två olika tidpunkter/händelser. En uppsats i ekonomisk historia är en analys av en specifik fråga med hjälp av en teoretiskbegreppsapparat, där nödvändig historisk ram för analysen måste vara närvarande....
I ekonomisk historia förbereder du dig för att förstå och reda ut dagens ekonomiska och samhälleliga frågor genom att skaffa dig kunskap om tidigare samhällsutveckling. En sådan fråga är hur den nya informationsteknologin påverkar arbetsliv och arbetsmarknad. En annan gäller senare tiders omfattande ekonomiska fluktuationer – finanskrisen och konjunkturnedgången – med stora konsekvenser för samhällsekonomin i stort och för de enskilda individerna. Har motsvarande hänt förr? Har vi lärt något av detta? Vilka faktorer är det som orsakar dylika kriser? Ytterligare frågor vi gärna ställer är: Varför har den materiella utvecklingen gått olika fort under olika perioder i olika delar av världen? Hur har de totala resurserna fördelats och hur har detta påverkat människans levnadsförhållanden och miljö? Hur har ekonomiska idéer och teorier påverkat samhället?
Filosofi
Philosophical research usually produces conceptual, not empirical results. Thus philosophical research does not usually establish how society develops or how humans in general or scientist in particular act. It rather establishes, for instance, when a group can be called a society, how humans or scientists in particular /should/ act, or what makes us human in
the first place. Formal work in philosophy typically revolves around the interpretation of known formalisms or results, although some philosophers also develop their own formalisms, for instance in logic or mathematics, to express their philosophical ideas. Researchers at the department of philosophy investigate the history of philosophy and philosophical questions in ethics, aesthetics, law, language, science, metaphysics, epistemology, culture, and anthropology. ...
Students can thus work on topics and questions such as the following: Ethical questions in engineering, technology, computing, science, business, and economics. The role of technology in living a good life. The nature of mathematics and statistics. Can there be alternatives to our kinds of mathematics and statistics? Is engineering knowledge different from scientific knowledge? Is all of science reducible to physics? Do computer simulations provide knowledge? Do they provide justifications?
Företagsekonomi
I företagsekonomi studeras företags och andra organisationers roll i samhället. Ämnet kan sammanfattas som läran om hur företag och organisationer leds, styrs och organiseras. En viktig aspekt på ämnet är att anlägga olika perspektiv på det som studeras. Ofta får en studie olika utformning, och man ser olika aspekter, beroende på om en frågeställning studeras med avseende på till exempel företaget, ledningen, de anställda, kunderna, en viss relation, det omgivande nätverket, en viss marknad eller en industri. ...
- ekonomi
- marknadsföring
- organisation
- internationellt företagande
- entreprenörskap
Idé-och lärdoms
-historia
Idé- och lärdomshistoria är ett brett område som till stor del fokuserar på kunskapsfrågor. Teknik- och vetenskapshistoria, inklusive medicinhistoria, är centrala områden. Där kombineras undersökningar av vetenskapens tekniska och teoretiska sidor med analyser av produktionen av ny kunskap inom exempelvis universitet och industri och hur denna är kopplad till politiska, ekonomiska och kulturella förhållanden. Ämnet behandlar också spridningen och användningen av kunskap utifrån till exempel studier av utbildning, media, politiskt beslutsfattande och innovation. handlar bland annat om hur motstånd mot expertkunskap uppstår och vilka konsekvenser sådant motstånd har på områden som miljö (till exempel klimatfrågan), medicin ... (till exempel angående vaccinering)
Dagens diskussion om kunskap i samhället eller livsmedelsproduktion (till exempel GMO-frågan). En viktig insikt är att komplicerad vetenskaplig kunskap inte talar för sig själv. Vetenskapshistoriska studier i kombination med olika typer av samhälls- och kulturanalys är grundläggande för att förstå hur vetenskapliga fakta etableras och även hur deras legitimitet kan ifrågasättas. De längre tidsperspektiv som idéhistorien ger behövs för att förstå hur samtida problem och möjligheter på olika kunskapsområden har uppstått och formats. Området är därför en viktig komponent inom teknik- och vetenskapsorienterade yrkesutbildningar.
Kulturgeografi
Allt som människan gör äger rum någonstans. Ett geografiskt förhållningssätt handlar om rumsliga samband, och om hur människa och miljö formar varandra. Det finns mycket samhällsrelevant kunskap som geografen kan bidra med, som exempelvis: Hur hänger omvandlingen från industri- till bostadsområde i svenska städer samman med förändringarna i den globala ekonomin? Vilket samband finns mellan flyttningsmönster och det fria skolvalet? Vilken är relationen mellan plats och identitet hos skilda befolkningsgrupper? Kulturgeografen studerar samhället på olika nivåer, från den lokala till den globala. Studier kan på en lokal nivå handla om relationer mellan människan och hennes livsmiljö eller kommunala planeringsfrågor. På en global nivå kan näringslivets internationalisering eller...
migrationsströmmar vara i fokus. Oavsett vilken nivå som studeras, är en geografisk insikt att och allt som sker på en viss plats påverkar, och påverkas av, händelser och processer på andra platser.
Många kulturgeografiska studier handlar om den kommunala planeringen och omvandling av våra städer. Även näringslivets rumsliga utveckling, landsbygdsutveckling eller kanske befolkningsgeografiska förändringar kan studeras. Hållbarhetsfrågor har en naturlig plats i ämnet. Kulturgeografen bidrar med kunskap om de möjligheter och hinder som finns för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Studierna av platser och områden kan också bedrivas från ett humanistiskt perspektiv, där frågor om kultur, identitet och geografisk förankring uppmärksammas.