Intervju med
Erik Lidman
Projektledare
Decuria AB
2012
Vad arbetar du med idag?
Jag började nu bara för ett par veckor sedan att jobba som projektledare vid ett mindre IT-konsultföretag (~15 pers), efter att under en längre tid ha jobbat vid ett par större IT-konsultföretag. Omväxling förnöjer! Under mina år som konsult har jag haft uppdrag vid flera olika kunder, såsom Scania, Lantmännen och Svensk Travsport. Ens arbetsuppgifter har sträckt sig från att förvalta intranät och webbsidor till att upphandla ny IT-leverantör samt leda implementeringen av ny kontors-IT.
Efter att tidigare ha haft roller inom mer traditionell projektledning siktar jag nu på att landa uppdrag där man jobbar mer med agila metoder, såsom Scrum eller SAFe.
Hur applicerar du det du lärt dig från STS i arbetslivet?
Som civilingenjör så lär man sig att kunna stycka upp stora problem i mindre delar, för att sedan på ett mer strukturerat sett angripa det. Man bygger sakta men säkert upp ett visst självförtroende under studieåren när man successivt klarar av de kurser där studiematerialet i början av kursen ser ut som ren grekiska. ”Runge–Kuttametoden? Vad är det?” (googla det, det finns på riktigt). Det självförtroendet är guld värt sen i arbetslivet varje gång man förväntas lära sig ett nytt ramverk att jobba enligt, eller när man axlar ansvaret att leverera ett stort projekt med en hård deadline.
Som STS:are så kommer jag ihåg att man fick skriva väldigt många fler PM än övriga civilingenjörer. Alltså inte bara tekniska rapporter, utan uppsatser av mer tvärvetenskaplig karaktär som spetsade till ens kritiska tänkande. Det kommer väl till pass när man exempelvis ska sammanställa underlag till styrgrupper inför beslut som kanske behöver tas inom ens projekt. Att i text kunna förmedla förutsättningar på ett strukturerat sätt, samt anpassa innehållet efter den målgrupp som förväntas läsa den är något som jag tror att man blir särskilt vass på som STS:are.
Vilket är ditt bästa minne från STS?
Jag var med och anordnade Forsränningen 2008 samt Reccemottagningen 2009: två engagemang som båda var otroligt roliga och utvecklande. Framförallt så bidrog de till att man fick lära känna supersköna individer som kommer att förbli nära vänner för resten av livet. Jag kan varmt rekommendera alla typer av engagemang under studietiden i Uppsala, antingen inom programmet, kåren eller vid nationerna.
Varför ska en söka STS-programmet?
Jag kan bara utgå från mig själv och min egna orsak till varför jag valde STS-programmet och det var för att det helt enkelt öppnar upp väldigt många olika dörrar. Jag hade ingen aning om vad jag ville jobba med när jag var färdig med studierna. STS bjuder på en bredd som gör att man inte riskerar att målar in sig i något hörn.
Sedan så är jag övertygad om att teknik och samhälle kommer att fortsätta växa ihop alltmer och att det behövs personer som kan navigera i mitten av det Venn-diagrammet. Att ha en tvärvetenskaplig bakgrund kommer att bli mer och mer eftertraktat.